Ja då var det måndag, idag efter praktiken åkte jag och Andreas och stohandlade för den här månaden. kändes skönt att göra bort det så slipper man tänka på alla dom utgifterna.

nu iallafall ska jag skriva klart min vårdplan och sedan skicka in, minnet och orken har inte riktigt funnits för att jag ska ha gjort det tidigare, men nu jäklar.

På den här sidan har dom endel snygga kläder ;)

Jag har bestämt att i år ska jag och Andreas ta oss iväg utomlands, om jag så ska leva på nyponsoppa och mandelbiskvier (ojdå det gör jag redan), hur som helst. Vi ska utomlands i år, det är ett måste!

Drömmen är ju New York för oss båda, om vi lyckas ta oss ända dit i år vet jag inte, men hoppas! Bara hoppas på ett jobb nu när jag snart är färdig utbildad.

Den 20;e Februari kommer Big Brother börja om att sändas, nu på Kanal11 och jag kan lova er att jag kommer sitta klistrad framför tv;n. För är det nånting jag älskar så är det hjärndöda program som big brother, man låser in en bunt med pappskallar i ett hus och ser vad som händer. Det kan väl inte bli bättre tv egentligen ?

Då var det söndag och mobilnätet fungerar fortfarande inte som det ska. Jag blir så irriterad så jag nästan brinner upp! Det går inte att ringa någon och bara därför skulle jag ringa samtal, men det gick såklart inte.

Hur som haver, ska byta om och kring tre ska jag till sväfar på middag och sen ska jag skjutsa lilla lillebror och lillasyster, efteråt ska jag förbi farmor och fråga om jag får låna en sak av henne som jag är i stort behov av.
Annars ikväll ska jag städa lite här hemma och det blir nog en ganska tidigt kväll för att jag ska på praktiken imorgon.

Då var klockan lite efter elva, jag och Baltazar kom just hem från mamma/mormor där vi varit ikväll och alla tre hundar har busat så det stått härligt till. Nu ligger Baltazar och sover och känner lugnet här hemma ;)


en gammal bild på knut & baltazar, har ingen bild på alla tre ;)

Sen har jag problem med min telefon, den har ingen sändning, ingen av mina telefoner har det och jag blir galen!

Jag skulle verkligen behöva någon som sparkar mig i arslet så jag tar mig upp och börjar städa här hemma, hade tänkt hinna städa innan Andreas kommer hem så det är rent och fint, men det är ju så fruktansvärt jäkla tråkigt!

Sen borde jag kanske handla mat, kylen är i princip tom, det finns smör, lök, ketchup och en vinare.. Men tyvärr räcker inte lönen hela vägen så det blir ingen storhandling, men något måste jag ju handla och äta ;)

Här får ni en bild som jag snott av Anna från igår, en väldigt glad tjej.

Då var det lördag, vad som händer idag är ännu osett. Jag ska iallafall inte ut på polarhotell som många andra ska, det blir nog att bara ta det lugnt här hemma.. Funderar på att fara till stugan med Baltazar en sväng så han får springa lös där lite, men det beror på hur han sköter sig för just nu är jag mest bara sur på honom..

Hur kan man uppfattas som en väldigt social människa när det enda man egentligen gör är att läser bloggar, twittrar, sitter på facebook och skypar med varandra ?!
Tacka vet jag på den tiden man var ute på internet efter klockan sex för det var billigare då och man hälsade på vänner, umgicks och träffades. Idag behöver man aldrig träffa någon, man kan ha en massa vänner tack vare facebook, blogg och andra webbsidor. Man vet exakt vad ens vänner gör, vad dom äter, när dom sover och vad dom tänker utan att ha träffat dom på flera månader, utan att ha pratat med dom på evigheter.

jag vet inte, men jag tycker att det har börjat gå lite över styr och fortsätter det i den här takten så lär det inte bli bättre iallafall..

så började denna kväll lida mot sitt slut, har kommit hem för ett tag sedan.
Denna dag spenderade jag med Anna som åker tillbaka och jobbar alldeles för snart, hon har färgat mitt hår, vi har varit på fest(?!) usch jag har blivit för gammal för sånt, alla är bara små barn i mina ögon och nä jag står över.
Annars har vi inte gjort något som är vettigtg för er andra att veta, vi har gjort sånt som bara johanna och anna kan♥

Jag; Gråter eller skrattar hon?
Anna; Hon är nog bara fet.



tidigare idag var jag med baltazar till veterinären och vaccinerade honom, dom har gjort om vaccinet så istället för vart annat år så är det inte förrens om tre år vi ska tillbaka, känns himla skönt! Sen efteråt var jag på skolan och lämna in mitt tjänstgöringsintyg och träffar då av en slump en kvinna som berättar en del saker för mig som får mig att brinna upp, jävla lärare, alltså endel lärare blir jag så fruktansvärt less på, åååååh!

Om det finns någon rättvisa här i världen så borde jag verkligen få ett badkar, jag har velat ha ett i flera år men aldrig någonsin fått ett.. Den dagen vi köper hus så lovar jag att det ska finnas ett badkar!

Tror ni Andreas skulle gå med på att ha ett sånt här ?!


Eller kanske något lyxigare?

Visste ni om att gladiatorerna kommer att börja om att sändas på tv4 och nu söker dom folk, så är ni intresserade tycker jag verkligen att ni ska söka :) Jag såg alltid det programmet när jag var yngre.

Jag däremot skulle aldrig kunna ställa upp i ett sånt program, för jobbigt och för krävande, hur ska jag orka brottas med stora starka kvinnor som ser ut som män i kroppen?! ;)


anmäl er nu så jag har något att skratta åt ;)
Tv4.se

åh vad jag skulle vilja ha en fristående klädstång, eller inte bara en utan två iallafall!

Jag minns på den tiden det var mode med utsvängda byxor, mamma berättade alltid att det hade dom också när hon var ung. Sen försvann detta hemska mode, tack gode gud för det, för riktigt utsvängda byxor är urfult!
Men så var jag in på HM;s hemsida och kikade runt och snubblade över dessa jeans, kom inte och säg att dom kommer tillbaka.

Visst vet ni att det snart är alla hjärtans dag ?! Eller snart och snart, det är ett tag kvar men det är bra att vara ute i tid.
Förra året fick jag ett väldigt vackert kort av min kära vän Anna, det är så vackert att jag faktiskt inte kan visa upp det i bloggen.

Alla ♥-dag är en mysig dag för alla som har en partner, kanske en mindre mysig dag för dom som inte har det. Hur som helst så kan man göra hur mycket saker som helst, äta en mysig middag, gå på bio, förlova sig och allt vad det nu finns..

Hade den här dagen varit på sommaren så hade jag druckit vin i konradsparken med Anna.

Är Andreas hemma då så har jag bestämt att vi ska göra nånting extra roligt, helt utan att fråga honom så har jag bestämt det också, vilket flickvän jag är ;)

Jag borde verkligen verkligen verkligen städa här hemma, men jag är så himla trött och hängig så jag orkar inte. Måste iallafall springa över och hänga upp min tvätt, jag glömmer jämt bort den när jag inte tvättar hemma för att våran tvättmaskin är trasig.

Imorgon ska jag med Baltazar till veterinären och vaccinera honom, lämna papper på skolan och sen ska Anna färga mitt hår så jag blir av med det röda som jag har nu. Annars har jag ingen aning om vad som händer, beror lite på hur jag känner mig imorgon också.

det blev inte riktigt som jag tänkt i morse, jag gick ut med Baltazar och kände att jag orkade knappt gå. Så när vi kom tillbaka tog jag feber och fick se att jag hade feber, så då ringde jag och sjukanmälde mig och sen dess har jag legat i sängen och stirrat på tv;n, kallsvettats och haft huvudvärk. Nu känns det som att feber håller på att försvinna, säkert för att jag har ätit värktabletter.

Och idag var det himla bra väder ute, såklart..
Jag ska hålla mig inomhus till ikväll och ladda batterier och sen ikväll gå med Baltazar på en långpromenad om jag orkar.

Då var det morgon, jag ska klä på mig, borsta tänder och ut med Baltazar, sedan beger jag mig mot praktiken. Sen när jag kommer hem ikväll måste jag verkligen städa här hemma, visste jag inte bättre skulle jag tro att det varit krig här.

Nu ska jag och Baltazar gå och sova, ska först bara se klart Transformers de besegrades hämnd och sedan krypa ner i sängen med Baltazar, tur man har någon karl hemma som kan sova med en.

Sen älskar jag att vi har en massa filmkanaler, det är i princip alltid någon bra film att se :)


I am Optimus Prime, and I send this message to any surviving Autobots taking refuge among the stars: We are here. We are waiting.


Imorgon är sista dagen för den här veckan på praktiken, sen är det bara en vecka kvar. Känns faktiskt tråkigt att jag sedan ska lämna dom, jag trivs så himla bra där med både personal och vårdtagare. Men förhoppningsvis så får jag sommarjobb där och kanske till och med vara vikarie, känns faktiskt hur bra som helst, att jag inte har jobbat med sånt här förr?!

Idag är ingen vanlig dag, idag är det den 26 januari, vilket innebär att det är Baltazars födelsedag ♥

Så grattis älskling, tänka sig att han blir hela tre år. Det är alltså snart tre år sedan jag hämtade hem en liten söt björnunge:)

Ja då var jag hemma från praktiken och vilken dag säger jag bara, morgonen började med att jag inte vaknade av alarmet, jag drömde att det var tv;n så jag brydde mig inte om det. Vilket i sin tur gjorde att jag stressade iväg, efter en bit kom jag på att jag glömt att tanka och glömt väskan hemma med börsen, så det var bara att vända och hämta sakerna. Sen köra till Öjebyn, jag kan lova att jag kom inte en minut för tidigt, inte en minut för sent heller för den delen utan prick!

Sen nu när jag kommer hem hoppades jag att jag hade fått lön från när jag jobbade på havsbadet, men icket! Såklart har det blivit fel någonstans så att min lön inte trillade in idag.

Jag hittade den här "dikten" eller vad man då vill kalla det. Den är lång, men den är ack så bra, Tårarna började rinna när jag läste den och varje människa där ute som har hund borde verkligen läsa den och tänka efter.



När jag var valp, underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta. Du kallade mig ”ditt barn”, och oavsett antalet skor jag tuggade sönder, och några totalförstörda kuddar, blev jag din allra bästa vän.

När än jag var ”dum hund”, pekade du ditt finger mot mig och frågade ”Hur kunde du?”- men sen mjuknade du och la mig på rygg och gosade med mig.

Det tog ett litet tag längre för mig att bli rumsren än väntat, för du hade väldigt mycket att göra, men vi fixade det tillsammans.

Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt intill dig och lyssnade på ditt snarkande, lyssnade på ditt stadiga andetag och hemliga drömmar, och jag tänkte att livet kan inte bli mer perfekt än så här.

Vi gick långa rundor i parkerna, åkte långa bilturer och stannade för att äta glass (jag fick bara våfflan för ”glass är inte bra för hundar” sa du).

Jag tog långa tupplurar i solen då jag väntade på att du skulle komma hem vid slutet av dagarna. Stegvis började du spendera mer tid på arbetet och du satsade på din karriär, och du lade mycket tid på att leta efter en ”människo” vän. Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärta och förstod dina besvikelser, klagade aldrig på dåliga beslut, jag viftade på svansen och visade glädje då du kom hem och när du blev kär blev jag lycklig för din skuld. Hon, numera din fru, är inte en ”hund-människa”- men trots det välkomnade jag henne till vårt hem, och visade tillit och lydde henne.

Jag var lycklig därför att du var lycklig.

Sen kom människobarnen, och jag delade din glädje och lycka. Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade och jag ville ta hand om dem jag också. Det var bara det att du och Hon var oroliga att jag skulle skada dem, och jag fick spendera mesta delen av min tid bannlyst till ett annat rum eller en hundbur. Åh vad jag ville älska dem, men jag blev ”fånge i kärleken”. När dom blev äldre blev jag deras vän. Dom hängde i min päls då de försökte stå på sina egna ben, petade fingrar i mina ögon undersökte mina öron, och kysste mig på nosen. Jag älskade allt som hade med dem att göra och deras beröringar - ditt kel med mig var numera så sällsynt- och jag skulle försvara dem med mitt liv och det så behövdes.

Jag smög ner i deras sängar om natten och lyssnade till deras oroliga andetag och hemliga drömmar, och tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten.

Det var tider då andra frågade om du hade hund, och du visade stolt dem foto av mig som du bevarade i din plånbok och berättade historier om mig. Dom senaste åren svarade du bara ”Ja” och bytte sen samtalsämne.

Jag hade gått från att vara ”Din hund” till ”bara en hund”, och du undvek alla kostnader som hade med mig att göra.

Nu har du en ny karriärsmöjlighet i en annan stad, och du och De ska flytta till en lägenhet där husdjur inte är välkomna. Du har tagit det rätta beslutet för din ”familj”, men där var tider då JAG var din enda familj. Jag var jätte glad över bilturen (som i början av vårt ”förhållande”) tills vi kom fram till djurhemmet. Det luktade hund och katt, rädsla, och hopplöshet. Du skrev under lite papper och sa ”Jag vet att ni kommer hitta ett fint hem till henne”. Dom skakade på huvudena och gav dig en ansträngd blick. Dom förstår verkligheten för en medelålders hund, även med ”papper”. Du var tvungen att ansträngt rycka din sons händer från min päls under tiden han skrek ”Nej pappa!!! Snälla låt dom inte ta min hund!” Och du var orolig för honom, och vilken hemsk erfarenhet du precis gett honom angående lojalitet, vänskap, och respekt för liv! Du gav mig en ”hejdå” klapp på huvudet, undvek mina ögon, och artigt vägrade du ta mitt halsband och koppel med dig. Du hade en tid att passa, och nu har jag en också. Efter att du gått sa de snälla flickorna att Du säkert visste om att du skulle behöva lämna bort mig för flera månader sen men att du inte gjort några försök att hitta ett bra och mysigt hem.

Dom skakade sina huvuden och sa ”Hur kunde Du?” Dom är så snälla mot oss som deras upptagna scheman tillåter.

Dom matar oss, naturligtvis, men jag tappade aptiten för flera dagar sen.

I början då någon passerade min bur, bubblade det i magen och jag tänkte och hoppades att allt detta bara var en ond dröm och att du kommit tillbaka för att hämta mig, eller så hoppades jag att det var NÅGON som brydde sig, NÅGON som kunde rädda mig.

När jag förstod att jag inte kunde konkurrera med den glädje de söta valparna visade så gav jag upp och satte mig i ett hörn och väntade.

Jag hörde fotsteg från korridoren när hon kom till mig i slutet av dagen, och jag följde henne snällt i korridoren in i ett separat rum.

Ett obehagligt tyst och tomt rum. Hon satte mig på ett bord och smekte mina öron, och sa till mig att jag inte behövde oroa mig. Mitt hjärta dunkade av förväntan och spänning för vad som nu skulle hända, men det var också en känsla av frihet och lätthet. ”Kärlekens fånge” hade nu kommit till sitt slut. Av min natur var jag orolig för henne.

Jag kände igen obehaget och tyngden hon bar, och det känner jag till, på samma vis jag kände till alla dina obehag och ledsamhet. Artigt och snällt band hon ett band runt mina framben samtidigt som en tår föll längs hennes kind. Jag slickade hennes hand på samma vis som jag brukade trösta dig för många år sedan. Vant stack hon in nålen i min åder.

När jag kände sticket och den kalla vätskan som for genom min kropp, la jag mig tröttsamt ner, såg in i hennes vänliga ögon och mumlade ”Hur kunde du?”. Kanske förstod hon mitt hundspråk för hon sa ”jag är så ledsen ”.

Hon kramade mig, och förklarade snabbt att det var hennes jobb att se till att jag kom till en bättre plats, där jag aldrig mer skulle bli ignorerad, slagen, övergiven, eller behöva försvara mig själv- en plats med mycket kärlek och ljus, så väldigt annorlunda än den här platsen på jorden. Och med den sista lilla kraften jag hade, försökte jag visa henne genom att vifta på svansen att mitt ”Hur kunde du?” inte var riktat mot henne.

Det var du, min älskade husse, jag tänkte på.

Jag glömmer dig aldrig och kommer vänta på dig i all framtid.

Måtte alla i ditt liv fortsätta vara så lojala mot dig som jag har varit!

Jag har funderat över en sak, om man vill att ens barn ska bli framgångsrika, kanske som författare, konstnär eller liknande så måste man ändra levnadsförhållandena hemma. För dom flesta har "haft en dåligt barndom" man läser det överallt, att han/hon hade en taskig barndom, dom hade det svårt som barn, så då måste vi ändra på det, bråka mer, ge barnen en smäll på käften ibland, supa oss fulla när barnen är vakna och glömma att ge dom middag, se till att dom får klara sig själv och gå omkring i smutisiga kläder. skilja sig och hamna i vårdnadstvist, skrika på barnen, jobba över och kalla mamma hora..

För det är ju så det låter från dom flesta, dom hade en dålig barndom.
Så vill man ha framgångsrika barn, måste man kanske ge dom en taskig barndom.

Då var det söndagkväll, jag ska strax lägga mig och se på tv för att sedan somna och vakna upp kring sex och bege mig mot praktiken.
För övrigt så missar ni väl inte solsidan ikväll kl 20.00 på TV4



För övrigt, jag svarar inte på anonyma kommentarer, Ni har ett namn, en e-mejl, en blogg eller något där jag kan nå er, så när ni vill ha svar, då kan ni lämna mig eran E-mejl, annars får det vara :)
Lustigt att människor aldrig kan stå för vad dom tycker och tänker och måste vara anonyma, jag har funderat över det många gånger, är det misslyckade människor som har lite att göra som sitter och kommenterar allas bloggar anonymt?! puss på dig där ute som kommenterar anonymt, en vacker dag kanske du också vågar stå för vem du är.

Den här texten stämmer in så bra, så pass bra att jag väljer att publicera den och alla ni där ute som har hund kommer att förstå vad jag menar.

Hundens 11 budord

1. Mitt liv varar bara i cirka 15 år. Skild från dig betyder sorg för mig, tänk på det när du skaffar mig.

2. Ge mig tid att förstå vad det är du begär av mig.

3. Gör mig tillitsfull ty du är mitt hela liv.

4. Var inte arg på mig för länge åt gången och spärra inte in mig som straff.

5. Du har ditt arbete, dina vänner och nöjen, jag har bara dig.

6. Tala till mig även om jag inte förstår dina ord, men din stämma översätter allt.

7. Vet du att jag aldrig glömmer hur man är mot mig.

8. Om du slår mig tänk då på att mina tänder med lätthet kan krossa din hand, men jag använder inte min makt.

9. När du blir irriterad på mig för du själv har brått, så tänk på att jag kanske har ont i magen, kanske låg för länge i solen eller bara är trött och ledsen på allt.

10. Ge dig tid med mig när jag blir gammal ty även du blir gammal en dag.

11. Var hos mig när jag har det svårt ty allt blir lättare för mig om jag har dig.

Vi gillar ju som sagt annorlunda och coola prylar och hur häfiga var inte dom här "fruktskålarna"? Jag skulle inte tacka nej till dessa.


Helena Schepens

Då var det lördag, vi har varit i stugan idag med Baltazar och grillat, himla skönt väder ute. Dock hittar jag inte sladden till min kamera så jag kan överföra bilder till datorn, så det blir ingen bild från idag just nu.

Ikväll ska jag bara ta det lugnt, jag tror det blir att bänka sig framför PS3 och spela lite ;)

Tänka sig att du en gång i tiden var liten ♥

Då var det torsdag och jag kom hem från praktien för ett tag sedan. Baltazar är galen och springer omkring med sin boll, ibland undrar jag om han går på uppåttjack eller bara är riktigt märkligt.

imorgon är iallafall sista dagen på praktiken för den här veckan, sen är det två veckor kvar. Jag trivs faktiskt riktigt bra, över förväntan faktiskt.

Snart fyller mitt stora hjärta år och efter honom fyller det lilla lurviga 3år :)



Baltazars tårta från förra året.

Hur cool är inte den här!? och hur ofta skulle inte en sån som jag tappa bort den? haha

"Den här fullt fungerande videokameran sägs vara den minsta i världen med sina smått otroliga (oavsiktlig lustighet) 2.5 x 2.3 x 2.5 cm i storlek.

Trots den pyttelilla storleken klarar kameran av att ta foton med en upplösning på 1600 x 1200 pixlar och filma med en upplösning på 640 x 480 pixlar.

Världens minsta videokamera säljs av Gadget Brando för cirka 250 kronor."

Helt otroligt att B snart blir tre år, snart är det tre år sedan jag hämtade honom ♥

jag saknar mitt löshår ♥

Klockan är snart sex på morgonen och Baltazar väckte mig, så jag ska stiga upp och göra frukost hade jag tänkt, min andra halva ligger fortfarande och sover.

Jag måste då också säga det att jag trivs väldigt bra på min praktik, har ju aldrig förr varit inom psyk eller liknande, har ju bara jobbat på hemtjänsten så det här är helt nytt och hittils rikigt roligt faktiskt!

Lite dåligt med uppdatering kanske, men de är för att när ja kommer hem halv sex på kvällen från praktiken är jag så dödligt trött att jag inte orkar tänka. Jag äter middag, lägger mig i soffan, ser tv och sen sover jag.
Men imorgon är sista dagen för den här veckan, sen är det helg och då ska jag med bilen till mamma så dom får fixa den innan torsdag då den ska besiktas.
Men nu ska jag sova så jag orkar upp före fan :)

den här borde Baltazar ha ;)

Kolla in dom här hörlurarna?
Med dom här slipper man trasslet med sladdarna och dom är coola på samma gång, det kan väl inte bli bättre?!


dom finns här

Har ni samma problem som mig att ni blir kalla om händerna efter ett tag när ni sitter vid en dator?
Jag blir alltid kall om högerhanden, men nu har jag hittat en sak som borde hjälpa:)



Den USB-uppvärmda katten som musmatta från företaget Thanko mäter 235 x 260 x 110 mm och produkten går loss på cirka 230 kronor hos Geek Stuff 4 U.

Nu ska jag sova, Andreas sover och jag försöker verkligen men ligger i förkylning och feber, dock bara 37.6 så ja ska ta mig på praktiken imorgon, vill inte vara borta därifrån för det är viktigt.. det här är sista rycket på utbildningen.
Lite OTH kanske hjälper mig att sova.

Den här lampan var snygg och cool, den är insperrad från filmen TRON som jag och Andreas såg på bio när vi var o sundsvall.

Undrar om man kan nysa ut hjärnan?
I sånna fall kommer jag snart att göra det :)

Alltså när jag läste den här texten blev jag lite upprörd, och jag måste säga att tyvärr så stämmer det, helt sjukt men sant. Välkommen till sverige! vi har det så jävla bra tydligen, men vi skiter i gamla människor!

"En fundering:
Sätt de gamla i fängelse och de kriminella på äldreboenden! Då får de gamla möjlighet till bad, hobbies och utevistelse. Ingen kan stjäla från dem, de får fri kost och logi, tv och underhållning och de får pengar istället för att betala. De kriminella får kall mat, inga pengar, vara helt ensamma, få lyset släckt klockan .........20:00 och duscha 1 gång i veckan!"

Igår var första dagen på min praktikplats, hittade rätt direkt (duktiga jag) och hade en rätt så intressant dag, den var lugn men intressant. Har dock inte träffat min handledare ännu, hon kommer inte förrens på torsdag.


Nu iallafall ska jag inte göra något nytta alls, ska lägga mig i soffan bredvid Andreas hade jag tänkt.

Det här är ett tidsinställt inlägg!
just nu sitter jag förmodligen på min praktikplats, min första dag.
Wish me luck !

Då var det dags, äta frukost, ut med hunden, klä på sig och hela faderrullan och sedan tar jag min bil och beger mig mot första dagen på min prakik. Känns lite pirrigt, får väl hoppas att det går bra och att dom är snälla :)

Här är vårat nya väggord som får pryda våran vägg :)
Han sitter under dvdhyllorna.

Just i detta nu ligger jag i sängen, försöker förstå mig på uppgifterna som jag ska lämna in i geriatriken men det går inget vidare.. nåja, går det åt helvete så finns det väl en anledning till det också. Ska göra klart dom här skolarbeten sen ska jag faktiskt slå på en film och sova så jag orkar upp imorgon, pirrigt med ett nytt ställe, speciellt när jag inte ens vet vart jag ska, hahah! Tur jag far i tid så jag hinner köra lite vilse.

Då var det söndag, jag ligger i sängen och är förkyld och imorgon börjar min praktik i öjebyn. Måste stiga upp halv sex så jag hinner till jobbet klockan sju och ut med hunden, äta frukost och sådana saker. hur ska jag orkar stiga upp halv sex ? usch!

nåja, nu ska jag gå och fråga min sambo vad vi ska äta till middag, nässpray kanske ?

På senaste har jag börjat fundera om det spökar här hemma hos oss, eller egentligen har jag funderat det länge. Om det spökar i våran närhet för i gamla lägenheten rasadet det ner saker som vi inte riktigt kunde förstå hur dom kunde ramla på golvet.
Och för någon kväll sedan låg jag och Andreas och såg film, Baltazar låg i vanlig ordning nedanför oss och sov och helt plötsligt flyger han upp, tittar sig omkring, skäms och går och sover. Så går det ett tag, så vaknar Baltazar upp igen, tittar på nånting som inte finns, man ser riktigt hur han följer det med blicken, för att sedan bara sitta där och skämmas..

ungefär samma sak har hänt hos mamma några gånger och det är inte bara Baltazar som har reagerat utan det är även Knut, dom har stått och morrat mot gamla hallen och sedan kommit och satt sig tätt intill precis som att dom är rädda för något..

Tror ni på "spöken, andar" eller vad man nu vill kalla det ?

Igår var vi upp på graven och tände ljus, skottade snö till förbannelse och när jag stod där och skottade så min mormor skulle ta sig fram till graven när hon ska dit slog tanken mig. Varför kan dom inte skotta upp på kyrkogården?! Dom behöver inte skotta ofta, men bara nångång så det inte blir en halvmeter med snö, för dom gamla tar sig inte till gravarna när det är såhära mycke snö.

Min mormor exempelvis, hon är 81år gammal och orkar inte skotta en halvmeter med snö, heller inte plumsa i djupsnö. Ska det inte gå att skotta så att man tar sig fram?! Vi betalar ju ändå skatt till kyrkan så varför inte?! Jag tycker det är fruktansvärt hemskt att gamla människor inte tar sig till gravarna för att tända ljus, det betyder så mycket för många av dom.

Det börjar bli dags för fröken Stenvall att göra om sin bloggdesign, jag har inte långt hår längre, jag har inte ens den färgen på håret och det är vinter, inte höst. Men jag orkar inte, jag vet inte ens vart min kablar till kamerorna är, fastän jag faktiskt har bra ordning på mina saker nu och ordning här hemma. pappa har alltid påpekat hur stökigt jag hade det när jag bodde hemma, men då hittade jag iallafall saker. Nu när det är städat vet jag aldrig vart mina saker är för jag försöker verka smart och lägga dom på nått smart ställe men misslyckas.

Lördag då och Andreas sitter och tittar på hockey och jag ligger på sängen med datorn. Har just gjort potatismos och fiskpinnar till middag och ska snart gå och tömma diskmaskinen och fylla den igen.

Ikväll har jag faktiskt ingen aning om vad som händer, den som lever får se helt enkelt. Egentligen borde jag plugga, eller jag måste egentligen plugga för på måndag ska det in och det är sista rycket för utbildningen. På måndag börjar jag ju även på min praktikplats som jag ska vara på i fyra veckor, känns sjukt drygt att stiga upp halv sex på morgonen och pendla helt jäkla gratis, men sånt är livet.

Igår städade vi bort julen helt och hållet, granen åkte ut och lite andra saker, så nu är det städat och fint här hemma och jag möblerade om lite i vardagsrummet på samma gång.

Då var det fredag, Mli, Per och Tindra är hära, vi har öppnat julklappar sissådära två veckor efteråt, men bättre sent än aldrig;)

Ikväll ska vi städa, ta bort julgranen och dammsuga för Baltazar har börjat lösa så mycke hår så det är hår överallt fastän man dammsuger varenda jäkla dag.

Men nu ska jag återgå och vara trevlig.

Barnen sover sedan någon timma tillbaka och vi ska lägga oss och slå på en film hade vi tänkt.
Sen hittar jag inte min kamera, så typiskt mig att tappa bort allting hela tiden och när jag hittar kameran är alltid sladden borta, helt fantastiskt!


Här får ni en bild på mig och Andreas från i helgen, bilden har jag snott av Bella :)

Då var det onsdag, Ronja och Agnes har sovit här inatt och nu är det fullt ös i vardagsrummet. Baltazar vill så gärna vara med och leka med dom, fast det inte riktigt går..

Igår spelades det spel, åt godis, ritade, lekte och såg en film för att slutligen somna i soffan hela högen, utom Andreas som höll sig vaken hela tiden ;)

Nästan alla människor verkar ha nyårslöften, som att dom tror att dom kommer klara dom det här året men aldrig något år tidigare. Jag har inget nyårslöfte, kommer jag på nånting som jag vill uppnå så börjar jag bara med det och så får man väl se om man klarar det..

Jag undrar bara, hur många där ute har egentligen klarat något av sina tidigare nyårslöften?! Jag betvivlar att det är många av er faktiskt.

Det är så typiskt oss människor att ställa höga krav på oss själva som vi innerst inne vet att vi med största sannolikhet inte kommer att klara av, varför inte göra om det hela och hela tiden ställa små krav och när man uppnått det fortsätter man, om man vill gå ner 10kg tex, varför inte börja med två och när man uppnått det fortsätter man med två tills man nått den vikt man vill, på så sätt blir man ju mer motiverad också.
och sen har jag svårt att förstå människor som sitter och gnäller att dom är feta och borde gå ner i vikt och mår så dåligt över det. Där har ni anledningen att gå ner i vikt, där har ni den största motivationen man någonsin kan få, ni vill verkligen gå ner i vikt, gör det då! klart det är kämpigt, men vill man verkligen något så går det.
Vill man det nog mycke så blir man riktigt motiverad att göra det, jag har lycktas att göra det när jag har känt att jag velat det. Jag skulle kunna tappa några kilon och bara må bra utav det, men jag känner att jag inte behöver för jag mår bra ändå, för det handlar ju om att man ska må bra i sig själv, vare sig man är stor eller liten..

‎"hade jag haft en snopp hade jag ollat på kommunhuset"

-Johanna Stenvall

Är det nånting som man kan bli galen på så är det utbildningar, det är en hel jäkla djungel och man förstår näst intill ingenting. Jag måste verkligen gå till skolan och prata med syon och höra hur jag ska göra och vars jag ska läsa och om det finns distansutbildning.

Samhället kräver idag att man ska vara högt utbildad inom allting men ändå ska dom göra allting för att tjorva till det så mycke som det bara är möjligt, konstigt det där.

Då var det tisdag, på ett tag kommer lillasyster 1&2 hit och ska sova över hära inatt. Dom har aldrig sovit över hos oss tidigare så det är väldigt spännande ;)

Ringde min praktik idag också, tanken slog mig igår att det är ju på måndag jag ska börja praktisera, så jag frågade om tider och vägbeskrivning, den gick väl inge vidare för jag blev inge klokare av hennes vägbeskrivning när den innehöll alldeles för många höger och vänster. Men förhoppningsvis så hittar man dit ändå.

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen måste jag verkligen plugga det sista som är kvar att göra.

It's the good girls who keep diaries. The bad girls never have the time. Me... I just wanna live a life I'm gonna remember. Even if I don't write it down.
- Brooke Davis