Vi har nu fått ta bort droppet då sockret har blivit stabilare. Så nu är det bara sonden och kanylen i handen kvar. Men inga sladdar som hänger och maskiner som måste följa med överallt, vilket verkligen känns som en befrielse. Nu kan vi lyfta upp henne själva utan att vara rädd att vi ska dra i en massa sladdar, känns hur skönt som helst att kunna ta upp henne från sängen utan att kalla på personalen och be om hjälp.

 

Det ger en verkligen hopp när det går frammåt, kanske får vi komma hem innan jul :)