Att amma
En sak som kan göra mig ledsen är när människor inte kan ha empati och förståelse eller helt enkelt uttrycker sig klumpigt.
Personalen här är hur bra och gulliga som helst, dom förklarar det man inte förstår, hjälper med det man ber om och är väldigt förstående att Lilly är vårat första barn som dessutom är född för tidigt och vi går igenom en massa saker hela dagarna. Det är prover, provsvar, blåsljud på hjärtat, koldioxidhalten i blodet, sockernivån, blodplättar, utslag och listan kan göras lång. Det är tusen saker att oroa sig för, samtidigt som alla hormoner sprutar tillsammans med bröstmjölk och tappra försök för både mig och Lilly att lära oss att amma. För det är inte så enkelt, mjölk finns det så det räcker och blir över, men Lilly är fortfarande så liten så hon har det kämpigt med amningen ännu, men hon är duktig och jag vet ju inte hur man gör och behöver hjälp och stöd, så vi kämpar på så gott det går och pappan hejjar på oss. Dock så finns det endel människor som inte förstår detta, dom uttrycker sig klumpigt så som "sådär kan du inte hålla, men hon kan ju inte ligga så.." Jag är verkligen öppen för hjälp och tar emot alla råd jag får, men när folk fräser eller får det att låta som att jag är dum i huvudet, då blir jag ledsen..
Det var en gång när jag skulle försöka amma Lilly samtidigt som Andreas matade henne genom sonden.. Jag fick inte upp henne i rätt höjd till bröstet, vilket jag kan tycka är lite svårt då hon är så himla liten.. Då kommer en av dom som jobbar och säger med bestämd ton "men inte kan du ju ha hon sådär förstår du väl" och sliter tag i både Lilly och mitt bröst. Tanken är säkert god från hennes sida, men jag tycker hon uttrycker sig fel. Jag vet knappt hur man ammar, jag har bara varit mamma i fem dagar och var inte påläst eller förberedd att börja amma nu, men jag försöker och det enda jag vill är att få hjälp med det och tid att lära mig. Det här låter säkert som en skitsak för er, men det var det inte för mig och det förstörde hela min dag. Jag blev såklart ledsen och rädd att nästa gång jag ska amma så gör jag fel och någon blir irriterad..
Jag vet att det inte är det lättaste kanske, men SKIT i vad de säger och säg som DU känner. Visst, hon kanske inte menade något illa, men man är redan väl känslig nog. Stå på dig och våga säga till. Att amma verkar vara det lättaste och att dessutom ha en liten tös som är så liten. Försök tänka på det positiva som du bl.a. skrev i ditt förra inlägg. Styrke kram till er.
Blir nästan ledsen då jag läser det här. Det är klart man inte gör någonting perfekt utan att ha övat ett tag. En nybliven mamma kan omöjligt förväntas få allting rätt på första försöket, gällande amningen. Tycker det var riktigt fel av sköterskan att fräsa sådär. Då kan hon ju lugnt komma fram och säga, att det här var lite tokigt, och istället hjälpa dig till rätt position... Hua, dåligt bemötande. Tycker du ska säga ifrån!
Lycka till med allting och snart kommer det nog rulla på ganska bra tror jag, blir ju säkert enklare då det gått ett tag och med tiden blir du mer bekväm. Lilly är sååå söt! Grattis till din lilla skrutt! :)
Känner igen mig så mycket i det där! Nu var vi ju inte på 56:an lika länge och inte av samma anledning som er, men vissa ur personalen sa sådär "klumpiga" saker till mig också. Och under tiden vi var på BB och Melissa på 56:an så kunde dom bolla oss däremellan med allt möjligt. det var jättevarmt under hennes första dagar och på BB så fick vi ABSOLUT INTE ha fönstret öppet. Sedan direkt vi kommer på 56:an så har vår roomie fönstret öppet och vi frågar om det är dåligt för vårt barn men enligt personalen där så var det "bara bra, det får inte bli för varmt för de små". Man blev yr av att bollas emellan (och så var det med nästan allt), som att när jag skulle börja amma så kastades jag mellan avdelningarna i ett dygn innan någon tog på sig vems "uppgift" det var att lära mig amma. Och en som sa "hur tänker du nu när du håller henne sådär"... Man bara eh... förlåt. (Men annars håller jag med om att på 56:an är personalen i allmänhet såå gulliga)! :)
Jag har precis hittat till din blogg! Jag väntar själv mitt andra barn (BF idag...) och måste bara säga hur duktiga ni är med allt! Kan inte vara lätt att få en sådan start som ni fått... Amningen tyckte jag var svår som tusan... Alla kom med råd och det var svårt att få till det. Kämpa på och lyssna bara med ena örat! Lycka till med er fina Lilly! Kramar från Ida
Verkligen klumpigt sagt från dennes sida. Som mamma och villig att amma så är man orolig över att barnet inte får i sig tillräckligt eller att tillförseln av bröstmjölk räcker och mättar barnets behov. Det minsta man behöver är översittare som säger att det man gör är fel. Som sagt, komma med råd är en sak... Jag är säker på att du gör ett toppenjobb, och bara en sån sak som att du försöker amma trots alla problem runt omkring kräver en eloge!
Som de sa till mig på BB när jag skulle lära mig;
"Så länge det inte gör ont när barnet suger så är det nog rätt! Och kräks barnet efter maten så har du fått goda betyg!" och det stämmer nog. Visst är brösten ovana vid suget från ett barn, men det ska inte göra så fasligt ont att amma, och kräks hon efteråt så har hon fått i sig det hon behöver :)
KRAM!
Det är så tråkigt när dom låter otrevligt mot en. När jag ammade la jag barnets ena arm liksom under min armhåla så att barnet kom så nära som möjligt o mage mot mage. Så mycket som möjligt av vårtgården ska in i munnen så att dom inte bara suger på bröstvårtan. Hoppas att jag kunde tipsa dig lite så att du kan slappna av nästa gång o inte behöver känna dig lika orolig.Många kramar.
Du gör det jättebra som kämpar! Jag hade också problem med att få rätt ställning och då gjorde de precis som du sa, tog tag i bröstet och bebben och man känner sig.. Som en dålig mamma. Det ska du inte göra! Det kommer med tiden! Jag tyckte det var lättast att liggamma då jag gjort snitt. Tror inte jag satt och amma förän efter en vecka. Mitt bästa tips är att dricka hutlösa mängder vatten för att det inte ska sina! Kämpa på ska du se att det går bra <3
Helt sjukt! Grattis till tjejen :-)
jag tycker du är duktig! :) Du gör så gott du kan! Bry dej inte om de som låter så där, Du gör på ditt sätt, och din dotter kommer att lära sej hur man gör, bara ni får lära känna varandra, ska du se! Kämpa på och Lycka till! <3
Vissa människor vet inte hur man ska uttrycka sig.. Ammning är inte alls det lättaste och när man ligger på bb ska man fråga om allt så man känner sig säker när man åker hem sen.. Så uttrycka sig sådär tycker jag är lite fel och något du kan påpeka... Men du har iaf tur med många människor på bb som hjälper dig med hur du ska göra.. När jag låg på bb med dottern hade jag EN kvinna som visade mig hur jag skulle göra och dom andra verkade liksom bara anta att jag visste... Jag fick världens press på mig oxå med ammningen och vart bara stressad så tillslut satt jag och grät över att jag bara ville bli av med alla j*vla människor.. det som var så skönt sen var att när jag kom hem så funkade allt klockrent och jag kände mig rätt duktig som lyckades fixa det själv med tanke på hur lite hjälp jag fick.
Kan man inte uttrycka sig på ett bra sätt, och vara snäll och hjälpa till så man förstår istället för att låta anklagande så tycker inte jag att man har något att göra inom yrken där man ska hantera människor.
Tur att det funnits fina och hjälpsamma människor också!
Ni är duktiga och tappra som kämpar på! Skönt för er att få se framsteg dagligen också! :) Håller stora tummen för att allt fortsätter gå bra.
Ja det där låter ju ingen kul. Men stå på dig o säg som det är, att du bara varit förälder i några dar och det tar lite tid att "lära" sig. Fattar de inte o fortsätter uttrycka sig klumpigt så skulle jag nog va ledsen men samtidigt ilskna till.
Du ska absolut inte känna dig så! Självklart ska de också ha överseende med att det är ditt första barn. Jag hade väldigt svårt att amma ena bröstet då jag tyckte det var lättare att hålla henne på vänsterarmen och höll henne bara fel hela tiden på andra armen... Men efter lite träning gick det hur bra som helst, känn ingen stress!!
Vad tråkigt att det finns visa som gör sådär :/ Man är ju så känslig som nybliven mamma och det kan vara väldigt lätt att andra få än att känna sig "dålig". Men alla är vi än gång först föderskor och gör sina misstag det får man inte glömma! Och självklart man kan inte lära sig på en dag hur man ska göra.
Med min son var det sondmatning, flaskmatning och amning. Jag fick livmordesinfektion och mjölken sinade så där hann jag aldrig lära mig. Med dottern tror jag nog det tog upp mot två månader innan jag var trygg med amningen. Jag hade så mkt mat och visst åt hon jätte mkt men inte tillräckligt för att mina bröst skulle bli lättare. På förlossningen sa dom att jag skulle pumpa ut lite innan jag ammade henne, dels för att brösten skulle tömas och att hon skulle få bättre tag om brösten dom var så såriga! Efter 1 vecka skulle vi till bvc på vikt kontroll, det visade sig att hon hade minskat i vikt och bvc sköterskan som inte var den vanliga vi brukade ha var rätt otrevlig och sa att ja något är ju fel. Hon undrade hur jag gjorde vid amning och jag berättade. Hon blev så arg för att jag pumpade innan och sa det inte men man förstod på henne att hon tyckte jag var en idiot. Jag sa att dom på förlossningen hade sagt till mig att göra så. Hon svarade att du måste väl förstå att dom bara menade en liten mängd. Ja det gjorde jag och jag tyckte det var en liten mängd.
Jag kände mig som en riktigt hemsk mamma och var så ledsen för att min dotter inte hade fått i sig tillräckligt med mat och i bilen hem började jag stor gråta över detta.
Jag förstår hur du menar Johanna, det tar tid allt det där. Jag fick kämpa länge med att hitta bra ställning och liknande men tillslut är ni där, både du och lilla vackra Lilly. Det är en stor och omtumlande händelse, att bli mamma. Att det dessutom går till på det sättet som det gjorde för er, det kan jag inte ens förstå HUR omtumlande det var/är. Hoppas det känns bättre i morgon och att det inte är nån klumpig gammtant som låter sådär! Kramar :) Ps Efter några veckor ska du se att ni båda är fullfjädrade amningsproffs ;)
det är tufft det där med aminigen. själv fick jag sluta rätt fort eftersom dottern började gå ner i vikt istället för upp. Jag hade för lite och lättmjölk i tissarna:) Men i alla fall så fick jag bra hjälp av en barnmorska på bb som ingrep då hon såg att jag inte viste vad fan jag höll på med och det var att ligga på sidan som en ostbåge och sen lägga henne tätt mot min kropp med hennes näsa ca en cm nedanför bröstvårtan på så sätt var hon tvungen sträcka upp nacken lite för att nå och då vart inte näsan intryckt i mitt bröst heller. och det funkade bra man behövde inte hålla upp och bunta med en massa kuddar heller, svårt att förklara och det kanske inte funkar men det var ett utav tippsen jag fick:) men nu är det kanske svårare när hon är så liten och inte riktigt har samma ork som en fullgången bebis, men det löser sig kämpa på :) hon ör föresten helt underbart söt!
Usch, jag tycker du ska fräsa tillbaka och visa dina känslor om dom uttrycker sig dåligt. Håll det inte inne utan gör allt för att Du ska må bättre!
Men va arg ja blir!! Vissa människor borde verkligen gå kurs i hur man uttrycker sig!!
Ingen kan vara proffs från början och allt kräver ju träning för att man ska bli helt bra på de!
Fräs tillbaka på dom otrevliga sköterskorna och fortsätt lära er i er takt!
Ursch. Vissa människor alltså!!
Jag tog jätte mycket hjälp med amningen och vissa barnmorskor var bättre än andra.. var ju tvungen att ligga pga bristningen så nu ska"tränar' vi fortfarande på att sitta och amma. Svårt! Leila ammar bra på det vänstra men på det högra fungerar det sämre, då vill hon liggamma. träning ger färdighet, snart har vi tränat 3månader ;)
