Onsdag

Jag är väldigt tacksam att Lilly kommer vara mer än 3,5år när hon får ett syskon. Annars vet jag inte hur jag skulle orka, nu kan hon prata och berätta om det är något, gå själv och faktiskt klara sig själv en stund om jag kommer vara tvungen att byta blöja, amma osv, men just nu är hon i en fantastisk trotsålder där ingenting är bra. Att dessutom ha en mamma som har ont av foglossning dygnets alla timmar och hormoner som spretar gör väl inte saken bättre.. 
Ja jag är då tacksam att jag inte är riktigt lika trött nu som för någon vecka sedan. Då somnade jag halv sju när jag kom hem från jobbet och sov utan problem till 11 då de var dags för jobb. Nu orkar jag vara vaken en liten stund på kvällen iaf. Däremot finns det inte så mycket ork till att göra något så jag vilar mest och Andreas drar de tyngst lasset med att tvätta, städa osv. 




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0