Lilla vän
Det är en skrämmande tanke att en dag kommer inte Lilly vara såhär liten, endag kommer hon inte ligga och sparka mig på nätterna i sängen, krypa upp i min famn eller vara beroende av mig. En dag kommer hon klara sig själv, flytta hemifrån och kanske skaffa sin egna familj. Vi kommer inte alltid att bära henne sovandes från soffan till sängen, jag kommer inte föralltid att tvätta hennes hår.
Vissa dagar blir jag galen av att vara mamma med en treåring som upptäckt sin egen vilja, men så inser jag att tiden går alldeles för fort och en dag är hon vuxen och klarar sig själv. När jag ser till mig själv och mitt eget liv så inser jag hur fort det går, för var inte jag nyss liten?! Var inte jag nyss beroende av mina föräldrar, somnade inte jag nyss i soffan med min pappa.
Det ger mig lite ångest att veta att det går såhär fort, att på bara några år är hon tonåring och påväg ut i vuxenlivet. 
Kommentarer
Trackback
