Ibland slår tanken mig, vad som hade hänt om vi inte åkte in den där dagen i november. Hur allvarligt allting egentligen var och än idag så vet vi inte varför det blev som det blev. Självklart är jag rädd att samma sak ska hända igen om vi nångång vill skaffa ett syskon till Lilly.

 

 

Jag tänker också ofta på att när jag kom in på förlossningen och skulle göra en ctg-kurva så var jag väldigt lugn för det var ju inget fel på varken bebisen eller mig (trodde jag), men ändå hade jag 160/120 i blodtryck och har alltid annars legat på 90-110/60-80. Jag har alltid haft lågt blodtryck, så även under graviditeten och det där är en sak som kan störa mig. För ingen reagerade på det, fastän jag påpekade det för sköterskorna.

 

Nåja, Lilly är här. Hon växer, är frisk och en helt underbar liten människa. ♥