Klockan är mitt i natten, hund()%#&(#¤=) väckte mig just. Resten av huset sover som om inget har hänt. Nog för att om någon skulle bomba vårat sovrumt så är jag rätt övertygad om att dom ändå skulle sova.

 

Påtal om familj så har jag maken bredvid mig, som alltid ligger han som ett jävla hello kitty plåster på ett skrubbsår, när jag ska sova så vill jag ha space så jag kan snurra mer än vindsnurrorna han bygger. Mannen är av en helt annan tanke, han kryper gärna in under skinnet på en bara det hade varit möjligt. När jag snällt ber han flytta efter för att han ligger på min sida och jag ramlar ut så mumlar han något i stil med (detta i sömnen), men jaaaaa! Sen händer inget, jag upprepar mig och inget händer. Då sparkar jag honom lite lätt, varav han mumlar "men jag ligger här", nä skojar du? Det har ingen missat. Jag brukar till och med lura honom att lägga sig på sin egen sida, jag lägger mig på hans sida när han somnat och som en magnet kommer han närmare och närmare. Då går jag över till min sida igen och sover gott på mina 80 cm madrass. Tills den lilla vaknar och vill sova med oss, då var vi tillbaka på ruta ett minus sju. Jag har ännu mindre plats och något som mäter knappt 70cm över havet bredvid mig som tar upp en halv säng! Hur kan man ta upp mer plats än man är lång?