Ibland kan man fundera hur världen fungerar, eller hur vårat samhälle fungerar.. Jag har blivit uppfostrad att hjälpa människor som behöver hjälp och då spelar det ingen roll vilken sorts hjälp dom behöver, kan jag hjälpa så gör jag det. Men jag har börjat tröttna på att hjälpa människor och ställa upp, för så många gånger jag ställt upp för människor, gratis och aldrig fått något tillbaka. Jag har gjort lösnaglar, satt in löshår, skjutsat, hämtat, målat, fixat och listan kan göras lång. Men i samma ögonblick som man hjälpt någon så glömmer denna bort det och när man själv väl behöver hjälp med en liten sak så har folk aldrig tid.

 

Och angående julklappsinsamligen jag håller i. Låt mig förklara några saker för er, jag gör det frivilligt och ensam. Jag får ingenting för det, det kostar mig både tid och pengar, vilket inte gör mig något då jag känner att detta är en viktig sak och jag kan göra något åt det. Det enda jag begär är att julklapparna kommer att komma till barn som annars inte kommer få några julklappar. Men även det verkar vara svårt. Kommunen kan inte hjälpa mig, endel säger att det är pga av lagstiftning och endel pågrund av för lite resurser. Det gör mig otroligt ledsen, jag kommer ge dom färdiga julklappar, inslagna och märkta, det enda dom behöver göra att ta upp ett paket ur en säck och ge till ett barn. Jag sorterar, tvättar upp mjukisdjur, försöker laga saker som är lite trasiga, slår in paket, jagar sponsorer som kanske vill skänka en rulle med julklappspapper så jag slipper bli ruinerad då jag faktiskt bara lever på föräldrapenning, jag springer runt hela byn och sprider lappar för att nå ut till människor så dom har en chans att hjälpa mig. Det är betydligt mer jobb än vad många tror och det ligger otroligt många timmar bakom detta och jag kan inte ens få hjälp att nå ut till dessa barn?!

 

Jag har funderat på att prata med kommunalrådet, bara fråga henne om hon tycker det här är rätt?! Om hon kommer sova gott om nätterna när hon vet att det kommer finnas mer än 100 paket som kanske inte kommer nå fram till dessa barn.

 

I dagsläget så vet jag att julklapparna kommer att hamna någonstans, ni behöver inte vara orolig att jag kommer sitta med alla dessa hundra paket och gotta mig i dom själv. Jag kommer se till att dom kommer till dessa barn, men jag förstår inte varför det ska vara så otroligt svårt att få lite hjälp. Kyrkan har lovat att hjälpa mig, vilket dom också gör. Men dom når inte ut till dessa barn i samma utsträckning som det barn och familjeenheter samt socialen gör. Hade det inte varit sekretess så hade jag delat ut julklapparna själv, men jag kan inte göra det då det är sekretess vilka som behöver dom.

 

Tydligen kan man inte ens göra en bra sak för någon utan att bli motarbetad.