Sen har jag också kommit fram till att jag verkligen borde flytta härifrån för mitt eget bästa, för i den här byn går det inte att bli lycklig, miljöombyte, helst nu.. det största problemet är väl att jag vill ganska långt härifrån, vilket inte andreas vill för att han nyss kommer långt bort ifrån och vill bo här uppe nu..

Alltså jag kvävs av den här byn, jag kvävs av alla patetiska människor och jag kvävs! Alla runt omkring mig skaffar barn, familj och hela den där svenssonbiten medans min högsta önskan är att få flytta till en stor stad, åka utomlands och få ett bra jobb.. Jag påstar inte att det är fel med att skaffa familj och allt sånt, det vill jag också göra nångång, men först vill jag leva och prova på saker, jag är bara 20år och har så mycket kvar att se, som jag vill se, så mycket kvar att prova på, som jag verkligen vill prova på, jag hinner skaffa barn, det gör jag verkligen.. och med barn blir man låst, allting blir svårare och jag tycker man ska ha sett världen, prova olika yrken, ha en bra inkomst, bra förhållande och allt sånt innan man skaffar barn, vilket jag känner att jag inte har..
jag vet ju inte ens vad jag vill bli när jag bli stor än,
Nää folk får göra precis som dom vill, bara det gör dom lyckliga, men jag själv har först tänkt utforska världen..

Enda problemet är ju pengar, det är alltid pengar och jobb växer ju inte direkt på träd om jag så säger..