Idag medans jag gick till skolan så funderade jag lite och spånade på ideer. Men oftast slutar det där, vid ideerna. Jag vet precis varför jag aldrig fullföljer dom, för att jag är rädd för misslyckande, jag är inte rätt för att chansa och prova, men för att misslyckas. När det gäller andra saker, som att chansa hemma med färger, målning och liknande så gör det inget om jag misslyckas. Men när det kommer till större drömmar så är jag rädd att misslyckas, nog för att det egentligen inte skulle göra något, då har jag iallafall provat. Sen att man inte vet vart man ska börja, vem man ska kontakta och så vidare, det gör inte saken något enklare.

Det kommer en dag då mina drömmar och ideer kommer hamna längre än på ett papper i ett block. Jag måste bara samla styrka och motivation till att våga först..