Klockan är mitt i natten, jag ligger i sängen och funderar om det värsta sättet att dö på är av tandvärk, kanske ryggskott är värre. Det är helt klart dom två värsta smärtorna har någonsin varit med om. Då har jag ju iof aldrig tryckt ut en unge, men blivit akutsnittad, brytit båda handlederna och fått slag över näsan (i handboll är det väl bäst att understryka). Ryggskottsdöden är nog värre än tandvärksdöden, nu kan jag i alla fall sätta mig upp, andas och gå på toa själv. 

Känns bra att inte kunna sova pågrund av smärta och veta att odjuret vaknar på bara någon timma.. Kan meddela att klockan sju är det nog jag som ringer tandläkaren med gråten i halsen, dels för kostnaden och dels för tandläkarskräcken.. Det är inte meningen att en vanlig mammaledig ska gå till tandläkaren, därför gick jag inte dit efter jag dragit min tand i våras, för jag blev ruinerad.. Tur det inte behöver köpas julklappar ännu, om inte annat så kan jag ju måla teckningar att ge bort som när man var liten. 

Nä usch, hade det inte varit så jävla dyrt kanske jag hade sluppit få en akuttid (& betala extra för det). Varför är det inte som att gå till en läkare, båda hör ju till landstinget?! Detta måste jag googla på, jag känner att jag behöver ett svar..