En gråtandes bebis

Publicerat 2013-02-22 23:00:00 i • Lilly - Tips!
Lilly har alltid varit en bebis som gråter mycket, förutom första levnadsveckorna på sjukhuset då hon inte gjorde ifrån sig ett enda ljud. Från och till så gråter hon lugnare och ibland mer hysteriskt. Kanske är det så det ska vara, jag vet ärligt talat inte. Folk frågar oss ofta "sover hon på nätterna nu då?" Ja sover gör hon, hon kan till och med sova fem timmar i sträck på nätterna. Men det är då i min famn, vilket innebär att jag halvsitter och sover. Så ja hon sover, men ingen annan. Jag har försökt med alla trix och knep som jag har läst och hört, men tyvärr fungerar ingenting, förutom då just om hon får sova i famnen eller ibland ligga vid bröstet och amma tills hon somnar, enda problemet då är att man kan inte ta upp henne för att rapa, heller inte flytta mig en centimer för då vaknar hon, precis som ett larm. Många gånger så har hon ont i magen och därför är hon ledsen, andra gånger så vet jag faktiskt inte då hon är mätt, har ny blöja, får närhet och hela den listan. En bov i dramat kan vara hennes järndroppar som hon får morgon och kväll, något som alla prematurbarn får fram tills dom är sex månader gamla.
 
Jag älskar henne över allt annat och skulle inte för allt i världen vilja byta bort en enda sekund med henne fastän jag ibland vill slita av sig håret för att jag känner sig otillräcklig och tycker fruktansvärt synd om henne, det är ju faktiskt hon som har ont i magen omän det är jag som får höra hennes gråt, men att inte kunna trösta sitt barn är en av dom största sorgerna jag känner för tillfället.
 
Jag tycker det är så tråkigt att det ska vara sån skam att kunna erkänna att "ja mitt barn gråter, gärna oavbrutet i några timmar och jag blir otroligt trött i huvudet". Jag menar vi är inte mer än människor, vi är inga stålmän och man blir trött ibland och allting är inte alltid rosa och fluffigt. När jag läser bloggar om mammor som säger att dom tycker det är gulligt när deras barn gråter och att dom sover hela nätter vid en månads ålder så kan jag inte låta bli att undra om det är sant eller om dom bara är rädda för att säga sanningen för att låta som en dålig mamma. Är det sant så lyllos dom, jag skulle gärna ha det så också.
 
Jag vet att många går igenom samma sak som oss och därför tänkte jag ge lite tips, som tyvärr inte funkat för oss men kanske fungerar för någon annan.
 
• Semperdroppar & minifom - Jag tyckte inte det hjälpte ett dugg, men jag har hört många andra som tyckt att det hjälper.
• Magmassage - Detta också tyvärr utan resultat
• Sluta med mjölk - Det hjälpte faktiskt lite eller så kanske jag bara önskar det så mycket att jag inbillar mig. Jag slutade med mjölkprodukter och laktosfria produkter då jag äter bara sojaprodukter. Vilket innebär inget smör, mjölk, yoghurt, grädde eller andra saker som kommer från kor.
• Bädda in - Linda in i filt, bulla upp med kuddar och alla andra hundra sätt man kan bädda in ett barn så det blir trångt och mysigt.
• Windi pysventil - Har bebisen mycket gaser och ont i magen kan denna hjälpa, det gjorde den fram tills när Lilly var ca 1.5månad. Den finns att köpa på apoteket.
• Köra barnvagnen över allting som gör att det guppar, vilket har verkligen varit allting här hemma. Lister, mattor och allting som legat på golvet.
• Rapa efter matning
• Åka bil - En av få saker som faktiskt hjälper, bäddar man ner Lilly i stolen och far ut med bilen så sover hon. Hon sover som aldrig förr! Dock är det lite jobbigt att köra hela nätter och man får tyvärr ingen sömn själv av detta.
 
Det finns fler saker, men min hjärna är överfull och jag kan inte komma på något mera för tillfället.
Har ni några tips som ni vill dela med er av ?
Direktlänk, 7 Kommentarer



Kommentarer
Lisa

Fy fasen så jobbigt, jag hoppas verkligen att det vänder för er väldigt snart! Vi har haft sån sjuk tur och sluppit magproblem med bägge barnen så några bra tips har jag tyvärr inte även om jag önskar att jag hade nåt att komma med :-/ med Wille hade vi visserligen stora problem med sömnen men det kom senare, kring halvåret kanske. Det enda tips jag möjligen kan komma på är mat, mat och ännu mera mat, jag har alltid ammat tills ungarna nästan storknar. Om det beror på det vet jag inte men de har knappt haft magknip ens.. Fast kanske är det det att de har varit så sjukt mätta att de inte orkar vara vakna. Hur som, håller tummarna att det ger sig i magen för henne och att ni hittar ett sätt som fungerar!

2013-02-23 @ 06:04:59
URL: http://wisteria.blogg.se
Josephine

Ja usch... Vi har oxå testar alla dessa grejer. Men inget verkar få slut på skrikandet. :(

2013-02-23 @ 15:17:07
URL: http://mammajosephine.blogg.se
My - 21 år och mamma till Milou

Jag är en sån där lyllosmamma som har haft jättetur. Så jag kan meddela att vi finns, även om jag kan tänka mig att det är sällsynt. Många är nog rädda, precis som du säger, att erkänna att de har det jobbigt. Sedan har jag såklart många andra problem som min sjukdom etc, men just Milou är det inga problem med. Alla har det nog jobbigt på olika vi, och som vanligt tycker jag att du gör så himla rätt i att dela med dig. Det känns alltid bra att veta att man är långt ifrån ensam, även om det är lite tabu att prata om det! :) du gör det bra Johanna!

Svar: Känns bra att det finns dom som har barn som sover hela nätterna, ger sånna som mig hopp :)
Johanna

2013-02-23 @ 17:38:24
URL: http://myjernkrok.blogg.se
Rebecka

Vi har nästintill samma problem, dock har han börjat somna själv brevid oss eller i sin säng. Men han har magknip så han skriker i ca 20-40 min sen slutar han. . Men han sover allt från 6 timmar till var 4de men hans skrik är mest bara på kvällarna.
:/ det är otroligt jobbigt faktiskt... :/ men hur gammal är din dotter nu?:)

2013-02-24 @ 08:51:47
URL: http://perfectlifewithyou.blogg.se
Linda

Oj vad jag känner i gen mig med sonen, hur många nätter och timmar tillbringades inte i bilen. För det var där han somnade och hade man tur så kunde man ta in han vid ca 01-02.

Ser dock att du äter enbart sojaprodukter, fick veta att det inte var bra då barnet lätt kunde utveckla allergi mot just soja. Kolla upp det mer noga är du snäll så Lilly inte får problem med allergi.

Tyvärr så har jag inga andra tips förutom det du provat / gör. även om det inte är någon tröst så går det över. Och du det är tillåtet att stå i duchen o skrika ut sin frustration ;) Många kramar.

Svar: Jo jag har läst det, därför äter jag bara sojayoghurt och inget annat som har med soja att göra :) Men tack för upplysningen :)
Johanna

2013-02-24 @ 13:18:57
Sharand

Min dotter föddes i v 34 och är nu 38 veckor gammal. Hon har också gaser och ofta har hon ont i magen och precis som dig så vet jag inte vad jag ska göra för att få slut på det. Hon gråter inte mycket (än) men skriker och vrider och vänder på sig så man förstår att hon har ont. Sover också oftast i min famn och vaknar om jag försöker lägga ner henne i sängen.
Det här med att sluta äta mjölkprodukter är ju svårt, jag är ju beroende av ost och yoghurt .. Men kanske borde jag prova sluta och se om det hjälper.
Lycka till Lilly. Har följt din blogg sen hon föddes och fick jag min dotter tidigt precis som dig :-)

2013-02-24 @ 16:04:54
Elin Olsson

Hej igen!
Hittade visst detta inlägget nu om att ni har verkligen prövat allt!! Stackars liten som måste ha så ont:( Tror också de är järndropparna som bråkar i hennes lilla mage. Men kan inte bvc hjälpa er med något?
Hoppas verkligen de löser sig!! Man är inte så kry i huvudet när man ligger minus på sovkontot.

2013-03-13 @ 11:51:36


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0