Ang nappar

Jag läste bland kommentarer där en tjej frågade angående napp till sitt barn. Vilket absolut inte är något fel i det, frågar man inte får man heller inga svar. Men endel kommentarer gjorde mig riktigt upprörd faktiskt! Alla har vi delade åsikter, om allting. Men att säga att föräldrar som ger sina barn napp är lata föräldrar, därr har man gått över gränsen!

 

Jag har alltid sagt att mina barn inte ska ha napp, dels för att det är en hel process att komma ihåg att ta med sig den där lilla jävulska saken som hela tiden tappas bort och dels för att det kan vara en hel process att vänja bort när dom blir lite äldre. Men i vårat fall så hade vi inte så mycket till val..

 

I och med att Lilly är för tidigt född och var väldigt väldigt svag när hon föddes så kunde hon inte amma första tiden, hon fick mat genom en sondslang och vi (sköterskorna) försökte hjälpa henne med hennes sugreflexer med hjälp utav en napp, en väldigt liten speciell napp..

 

När vi kom hem så sa vi (kanske mest jag) "nej hon ska inte ha napp", tiden gick och hon hade kolik, tills hon var dryga fem månader skrek hon i princip konstant. Dygnet runt och sov bara några minuter åt gången, jag höll på att tappa förståndet och maken lika så. Så vi introducerade nappen för henne, tillslut så funkade det och hon blev lite lugnare, inte alltid, men många gånger så blev hon lite lugnare tack vare nappen..

 

För oss var nappen en sista utväg och jag var allt utom lat, jag provade allt! Jag frågade alla jag kände, frågade alla läkare, apoteket, läste överallt och allt jag provade var förgäves.. Så kom inte och säg att föräldrar som ger sina barn napp är lata, precis som med allting annat så ska man inte uttrycka sig kring endel saker förrän man varit i någon annans skor. Nappen var våran räddning och jag är idag glad att vi tog den, att jag sedan kanske får ta en strid för att vänja bort den, den striden är jag beredd att ta.

 

Idag är Lilly en betydligt gladare tjej som gillar sin napp, men det är inte hela världen om mamma och pappa ibland råkar glömma den.

 

 

Ja ang nappar så finns det så mkt olik åsikter.
Vi hade samma "problem" fast tvärtom..
Ester fick också napp på bb av personalen då hon skulle träna på sin sugreflex. Dock så var hon inte alls intresserad av den utan redan när hon var nyfödd så var det tummen som åkte in i munnen. Att suga på tummen är ju inte heller de bästa för tex tänderna (även om de är lite praktiskt då den alltid är med och hon hittar den själv). Vi försökte med napp men hon vägrade. Så hon får ha sin tumme, och är nöjd och glad. Tror de är det allra viktigate, att bebisarna är nöjda och lugna, oavsett om det är med napp, tumme eller nåt annat :)

De var ju kanske inte riktigt helt rätt att säga att föräldrar är lata? Men de finns alltid dom som slänger ur sig konstiga kommentarer, som de inte finns någon smartare eftertanke bakom. De är SÅ olika från barn till barn också. Vissa har ett enormt sugbehov och vill verkligen ha napp. Vi provade några gånger med Meja, men hon var inte de minsta intresserad och en väldigt nöjd bebis i övrigt. Så hon har aldrig tagit napp. Dock så ammade jag henne på nätterna tills hon var 11månader. Hon var en riktig snuttare. Så denna gång ska vi se om lillebror kommer att vela ha napp istället för att ligga och amma/snutta flera gånger natt :)

Håller med :) fattar inte heller vad de är som gör att man skulle va lat för de heller?! Som att man skulle stoppa in tutten i munnen på barnet och sen låta barnet sköta sig själv? Bara för att ett barn använder tutte så betyder ju inte de att man kan sluta ta hand om barnet... men de finns människor som inte tänker så långt

Läste också de kommentarerna och jag blev riktigt irriterad. Man gör som man själv vill i vilken situation som man än har. Sen att en man säger att man är lat, det gjorde mig jäkligt irriterad. Han som förmodligen inte behöver/behövde vara hemma i början när det är som "värst" om man haft det jobbigt. Fy för människor som ska tycka så jäkla mycket...

Hoppas ni får en mysig helg

Tycker inte alls man är lat om man använder napp till sina barn. Vissa barn har faktiskt ett större behov än andra, sen är det ju upp till föräldrarna att vänja av vid nappen för oss har det aldrig varit ett problem. Bägge mina barn har använt napp och det gick galant att sluta för båda. Loke gav sin napp till tomten och Freija slutade bara tvärt.

Med nästkommande barn så kommer jag absolut inte vara främmande för napp om jag märker att bebisen har behov av det så kommer jag absolut att erbjuda det och det är inte av lathet! Skit snack. Jag skiter i hur andra gör och jag gör precis som jag tycker och känner man är fasen ingen sämre förälder för det ;)