Nu har jag skjutsat Andreas på jobbet, två veckor innan han kommer hem igen. Känns alltid så tomt när han åker, fastän jag vet att dom där två veckorna brukar gå ganska fort. Sen jag blev gravid så har det blivit tråkigare och jobbigare att han åker och jobbar, det beror nog mest bara på alla hormoner tror jag.. Så nu får jag och magen sova själva ett tag, ingen som stryker den eller vilar huvudet på den.